Schengenkonventionen har till stora delar ersatts av rättsakter, där bland annat Schengenkodexen utgör en mycket viktig del av samarbetets regelverk. Ett regelverk som bland mycket annat innehåller bestämmelser om att avskaffa de inre gränskontrollerna inom Schengenområdet. Andra viktiga delar i regelverket utgörs av riktlinjer för ett gemensamt informationssystem samt fördjupat polissamarbete.
Trots att gränskontrollerna har avskaffats inom Schengenområdet krävs det fortfarande någon form av identitetshandling. Individen måste därmed kunna styrka sin rätt att uppehålla sig i ett Schengenland. Dessutom genomförs regelbundna säkerhetskontroller både på flygplatser och i hamnar, något som även ska ske i samband med inrikesresor enligt överenskommelse.
Det här gäl
ler för en Schengenvisering
– Gäller max 90 dagar.
– Giltighetstid max 180 dagar.
– Avsikten styr kraven på resenären.
– Gäller för inresa i Schengenländerna.
– Schengenstaterna kan utfärda visering åt varandra.
Målet med en gemensam viseringspolitik
Bland de länder som anslutit sig till Schengensamarbetet finns bland annat våra nordiska grannar: Danmark, Norge, Finland och Island. Även Estland, Lettland och Litauen är med, liksom Frankrike, Nederländerna, Italien, Spanien och Tyskland (totalt är det 25 länder som är anslutna).
Målet för Schengenländernas gemensamma viseringspolitik är att främja ett så fritt resande och besöksutbyte som möjligt, vilket ska ske inom ramen för reglerad invandring. Därmed måste vissa medborgare i vissa länder ansöka om visering (Schengenvisering) inför en resa inom Schengenområdet.